CHOKLAD - DÅ OCH NU


Kakaobönan har en lång historia med ett ursprung hos Sydamerikas Mayaindianer där den kallades för gudarnas föda och det sägs att namnet choklad härstammar från namnet på en av indianernas gudar, Xocoatl. Indianerna rostade bönorna, krossade dem och blandade med vatten, socker och kryddor för att bli av med bitterheten och avnjöt den sedan som dryck. Kakaobönorna hade också ett finansiellt värde och användes som valuta vid byteshandel. 
                            
                                        

Den som förde vidare chokladtraditionen till Europa var Christofer Columbus som genom sin återupptäckt av Amerika hade kommit i kontakt med detta livsmedel. Här utökades chokladens användningsområden och man fann läkande egenskaper hos chokladen och i England har choklad använts som medicin.

Det var i Europa som utvecklingen av choklad från dryck till chokaldkaka påbörjades. Det var här som man för första gången började att blanda kakaon med mjölk istället för vatten vilket uppskattades av många då smaken blev än mindre bitter. Man uppfann även en metod där man pressade ut fettet ur kakaon och fick då rent kakaopulver samt kakaofett. När man sedan ville börja äta chokladen istället för att dricka den så fick man däremot problem. De höll ju inte ihop! Efter en hel del grubblande förstod man att fettet var viktigt för att chokladen skulle hålla ihop och man tillsatte därför kakaofettet igen.

Denna upptäckt gjorde att storskaleproduktionen av chokaldkakor påbörjades och stora företag etablerades, så som Nestlé, Hersey och Tobler, som finns än idag. Den första chokladfabriken i Sverige var Cloetta 1872.



Idag är choklad en av världens mest efterfrågade snask och till skillnad från förr så är valen oräkneliga, det finns vit, mörk och mjölkchoklad, smaksatt med vanilj eller lakrits eller nötter i alla former. Nu för tiden har den mörka chokladen fått ett uppsving igen, och är populär särskilt bland finsmakare och hälsomedvetna människor.

De största chokladkonsumenterna i världen befinner sig i Europa, och Schweiz toppar statistiken med sina i genomsnitt 10,14 kg choklad per person och år.



 

 

2012-03-07 @ 15:00:00 Permalink OM CHOKLAD Kommentarer (0) Trackbacks ()


FRÅN TRÄD TILL PULVER



Kakaoträdet (Lat. Theobroma Cacao) finns i Sydamerika, Afrika och Sydostasien. Det kommer ursprungligen från Central-/ och Sydamerika. Det är ca 10-15 meter högt i vilt tillstånd men halva höjden vid odling då de är lättare att skörda. Frukterna växer direkt på stammen eller de äldre grenarna.




Kakaofrukterna är ca 10-25 cm långa och innehåller mellan 20 och 40 bönor, vilka används vid kakaoframställning. Bönorna ligger i ett vitt, sött, slemmigt fruktkött. Ett normalår ger ca två skördar med totalt 100-300 frukter. Man kan börja skörda efter ca 3 år men de rikligaste skördarna får man efter 8-10 år.




Kakaobönorna får sedan jäsa i 5-6 dagar för att aromerna ska utvecklas samt ge den bruna färgen. Under denna process försvinner tyvärr en del av antioxidanterna. Bönorna torkas därefter i 1-2 veckor för att ej förstöras vid transporter och lagring.


Bönorna rostas för att ytterligare utveckla arom, genom reaktioner mellan sockerarter och aminosyror. Detta sker vid 120-130 grader celsius i ungefär 10-30 minuter.




Därefter krossas bönorna.




De krossade bönorna mals sedan vidare till en kakaomassa.

 

Ur kakaomassan pressas sedan minst hälften av fettet ut och detta är det så kallade kakaosmöret. Kakaosmöret innehåller en hög halt av en fettsyra med en lång kolkedja(18st), vilket ger en högre smältpunkt. Fettsyrans trivialnamn är stearinsyra. 




Det som sedan är kvar är en presskaka av kakaopulver, som är det man köper i affären.

2012-02-08 @ 15:57:00 Permalink OM CHOKLAD Kommentarer (0) Trackbacks ()


CHOKLADTILLVERKNING



Det finns tre olika huvudtyper av choklad; mörk choklad, vit choklad och mjölkchoklad och ingrdienserna skiljer sig lite åt beroende på vilken typ man talar om. Mörk choklad innehåller kakaosmör, kakaomassa och socker. Mjölkchoklad innehåller också mjölk(oftast i pulverform). Vit choklad är en slags mjölkchoklad och innehåller samma ingredienser förutom att kakaomassan utesluts.

Då det är kakaomassan som ger "vanlig" choklad sin bruna färg så innebär det alltså att den vita chokladen blir färglös. Vit choklad är fetare än de andra typerna eftersom huvudingrediensen är kakasmör. Den mörka chokladen innehåller minst fett och har högst kakaohalt. Eftersom det är i kakaon som det nyttiga i chokladen finns så är mörk choklad att föredra ur hälsoaspekt.  

För att det ska räknas som mörk choklad så måste chokladen innehålla minst 35% kakao.






Nog om detta, och vidare till själva chokladtillverkningen!

Det hela börjar med att huvudingredienserna blandas till en deg som sedan valsas för att bli av med kornen i kakaomassan. Sedan får degen genomgå så kallad conchning som innefattar två steg. Det första innebär en process där degen värms upp till mellan 60 och 80 grader celsius och knådas kraftigt, vilket gör att friktion mellan sockrets och kakaons partiklar uppstår och dessa slipas och gör att man får en slätare deg.


Att degen har en hög temperatur gör att en stor del av vattnet dunstar och även vissa oönskade smakämnen. Vid conchningen reagerar degen med syre som påverkar den genom att garvsyra och ättiksyra (vilka ger en bitter smak) som har tillkommit under rostning och jäsning försvinner. Sedan påbörjas det andra steget, där man tillsätter mer kakaosmör för att chokladen ska få en flytande konsistens.


                                  
                              
För att chokladen ska få en glansig yta, längre hållbarhet och bli lätt att bryta ska den sedan tempereras. Detta påverkar endast fettet på så sätt att man får det att kristallisera sig och ju tätare samman som dessa kristaller sitter desto glansigare blir slutresultatet.


För att chokladen ska få önskad form ska den sedan gjutas. Först värms den tempererade chokladmassan upp och hälls därefter i formar där den får stelna.


  

                         
2012-01-22 @ 13:56:00 Permalink OM CHOKLAD Kommentarer (0) Trackbacks ()